torsdag 30 oktober 2008

Get it Down: 31 for 21 dag 31

Vad snabbt oktober gick. Vissa dagar kändes det tungt att skriva, andra inte. Det har varit fantastiskt roligt att varje dag läsa nya kloka, roliga och insiktsfulla inlägg på andra bloggar som antagit utmaningen. Och kolla här (rulllisten) hur många som antog utmaningen. Det är helhäftigt att hoppa in och läsa lite på måfå. Tack Unringing the Bell för denna utmaning!

För några dagar sedan träffade jag en god vän som är gravid med sitt andra barn. Hon närmar sig 40 och berättade att de varit uppe i Stockholm på Mamma Mia och gjort ett Nupp-test. Resultatet visade tillsammans med Trippeltestet, att risken att få ett barn med Downs syndrom var ca 1 på 3950 eller så. Utan att jag egentligen frågade berättade hon att anledningen till att de gjort testet var för att få veta, för ett eventuellt kunna förbereda sig om det skulle visa sig att barnet hade t ex Downs syndrom. För de skulle inte valt vägen att ta bort fostret.

-Vi tänkte mycket på er, på hur ledsna ni var, hur chockade. Vi ville kunna ha den sorgen nu och kunna förbereda oss.


Det känns nästan konstigt att tänka på att vi var så ledsna så här i efterhand. Känns främmande nu när vi sitter med Elsa i knät och gosar eller jagar henne i färd med att för 28:e gången dra ut alla storebrors DVD-filmer ur skåpet. Men det var nog en del i att allt skulle bli bra igen, den där chocken. Den behövdes för att kunna landa ut på andra sidan.

Jag är glad att vänner berättar och inte håller dessa saker hemliga för oss för att på något sätt skona oss eller så. Allt detta är ju en del av livet och vad man än har i bagaget måste man kunna leva i verkligheten.

2 kommentarer:

Ulla sa...

Visst är det svårt att förstå att man en gång var så ledsen. Vilka kloka vänner ni har, som resonerar på det sättet.

Anonym sa...

Ja det var en härlig bloggmånad!