tisdag 24 februari 2009

Att längta

Sitter på ett hotell i Trondheim efter en god middag i trevliga människors sällskap. Imorgon väntar möten med kollegor på Norges motsvarighet till Lantmännen och ett möte för lammproducenter uppe i de snötäckta bergen ovanför staden.

Magens innehåll gör sig extra påmint efter flygningen hit. Så var det när Elsa låg i magen också. Att flyga påverkar även bebbar verkar det som. I allla fall våra.

Även om jag vet att jag snart kommer hem längtar jag så in i norden efter barnen. Att höra Elsas prat i telefonen "dadada mmmmmammma mäh nee näää" osv och storebrors beskrivningar av dagens tillverkning av fågelholk på dagis värmer, samtidigt som längtan bara växer. Att tråna efter en hel natts sömn går bra att göra hemma. När man väl kan få det önskar man istället att en varm femåring ska krypa ner bredvid en i sängen framåt småtimmarna. Det är väl så det är att vara förälder.

måndag 23 februari 2009

Vatten över huvudet

I lördags döptes kusin A i Lida kapell söder om Stockholm. Altartavlan bestod av sjön, skogen och en massa snö. Vackert! A var tapper och yppade inte ett knyst när prästen öste vatten över hans huvud. Barnens pappa är gudfar och lovade ta hand om honom även när han sitter nere i centrum och röker sina första cigaretter. "Älska mej nu, när jag förtjänar det minst för då behöver jag det som mest" som Ulf L sjunger så vackert i Utan er.

Vi sjöng vackert (?!) till "Du vet väl om att du är värdefull" som passade så fint och som vi inte riktigt klarade av att ha med på Elsas dop. Det var för känsloladdade ord just då. Elsa såg förvånad ut när alla sedan sjöng "Guds kärlek är som stranden och som gräst". Det har liksom blivit Elsas sovasång. Inte för att vi är särskilt kyrkliga eller så, utan bara för att det är en fin sång med en fin melodi. Hon somnar ofta sött när man nynnat ca två verser av psalmen. Att sova i kapellet var i alla fall inte aktuellt.

Storebror var stolt i sin blåa tuppkam dagen till ära. Han hade den ärofulla uppgiften att ringa i kyrkoklockorna innan dopet och tog sin uppgift på största allvar när han nästan hängde i repet för att få till en bra klang. Alla pulkaåkare och skridskoåkare i Lida stannade upp och undrade vad som ringde så vackert och länge.

torsdag 19 februari 2009

Vinter i Värmland

Spark är storebrors nya grej. Vi hittade en gammal mossig spark i stallet och faster K hade ännu en uppe hos sig. Så nu kan vi sparka hela familjen.

Elsa och pappan åker snowracer. Elsa kiknar av spänning varje gång.

onsdag 18 februari 2009

Nätverk

I söndags hade jag förmånen att få vara med på ett väletablerat nätverksmöte. Ett nätverksmöte kring en 4-årig tjej med Downs syndrom. Den som ledde nätverket var Irené Johansson, grundaren av Karlstadmodellen. Mötet gav inspiration och positiv energi till att vi ska påbörja vårt eget nätverk kring Elsa under lite mer ordnade former.
Åhh, vad mycket fina männsikor det finns som låter andra ta del av deras goda exempel och erfarenheter.

torsdag 12 februari 2009

Pippi "envis" Lotta


Elsa är envis. Just nu väldigt envis och bestämd. Blir det inte som hon vill tjurar hon, högt och ljudligt. Det ska ätas själv, gärna kläs av själv, sättas på blöja själv, kamma håret själv osv osv. Igår när hon inte fick upp det sista av korv Stroganoffen på skeden (japp, burkmaten känns mer och mer avlägsen) och när mamman försökte hjälpa blev hon sur som ättika. Tecknade om och om igen; vill inte, vill inte. Vad gör man? Samtidigt har hon gått ner ett halvt kilo så hon behöver käket. Får nog börja blanda smör i den mat hon faktiskt äter.

onsdag 11 februari 2009

Gläntan skidcup 2009

Idag klarade sig Elsa själv med fröken H och pappan fick istället vara med och ordna skidcup för de äldre kidsen. Barnen fick själva designa nummerlapparna och i spåret fanns naturligtvis en kontroll med blåbärssoppa. Precis som det ska vara i en välplanerad skidtävling. Storebror med startnummer fem tog sig tappert runt banan med fokus på att just komma runt. Att komma först var inte lika viktigt, i alla fall inte idag.

Elsa och hela familjen har idag också lämnat ett brev till alla andra föräldrar med barn på dagis med en liten beskrivning om vem hon är, varför vi använder tecken, att det inte finns några dumma frågor osv. Känns bra att alla vet lite om hur vi arbetar med Elsa, varför vi gör det och att Elsa är Elsa och inte sin diagnos Downs syndrom.

tisdag 10 februari 2009

Någonstans mellan Degerfors och Hallsberg

Idag på tågot mot Stockholm vandrade tankarna iväg. I söndags hittade Elsa våra gamla studentmössor och började direkt leka med dem. På och av, på sig själv, på mamma och på vovven Vilma. Mitt i all feber, snor och röda ögon hittade hon något att skratta åt och spexa med.
Mina tankar idag vandarde till hennes möjligheter att själv äga en studentmössa i framtiden. Hennes väg kommer antagligen att vara annorlunda våra vägar, kanske krokigare eller kanske rakare, men ändå leda fram till "Sjung om studentens lyckliga dagar" tids nog. Så måste det vara på något sätt. Elsa själv verkar definitivt fundera över det i alla fall.

Vår stora dagistjej

Idag började Elsas inskolning. Ofattbart att hon blivit så stor!

måndag 9 februari 2009

Puffeli puff

Nu är Elsa ägare till en Nubenette. Fast doktorn kallade den Puff. Vi har inte upplevt att Elsa varit mer infektionskänslig än andra barn alls men de sista två förkylningarna har tagit hårt på henne. Hela första året väntade vi på att infektionerna skulle hoppa på henne men hon förblev frisk förutom någon liten förkylning. Nu ska vi testa att andas i Puffen ett tag för att se om hon slipper rossla så mycket. Vi får se hur det funkar.
Annars upplevde pappan att besöket på barn i Karlstad var mycket positivt. Tänk att ha en egen doktor att ringa till. Som själv säger att deras funktion är att vara spindeln i nätet för alla kontakter med sjukvården. Att inte behöva driva provtagning av sköldkörtel, glutenintolerans, hörselkontroll och ögonkontroll själva. Jag tror minsann att sjukvården i Skaraborg borde åka på studiebesök till andra sidan av den stora sjön.

lördag 7 februari 2009

På åttonde dagen...

Åttonde dagen med ett barn med feber över 39 grader. Nu är äntligen storebror frisk men Elsa hänger fortfarande med huvudet. Hittills har vi varit på sjukhuset fyra gånger. Akuten två gånger med storebror, en uppföljningskontroll och idag med Elsa som naturligtvis på köpet fått en elak ögoninflammation. Med husläkare morfar i Val Thorans fick det bli ett besök på jourmottagningen för att få ut ögondroppar. Inflammationen tycks ha satt sig i mammans ena öga också som ser ut som ett riktigt bakfylleöga.
På måndag ska Elsa till barn för att få ut en Nebunette inhalator. Det blir femte besöket på en dryg vecka. Fast vem vet det är en söndag emellan och allt kan hända. Snart har vi klippkort på sjukhuset. Suck!

fredag 6 februari 2009

Underbara mammor

Känner någon igen sig i The Mom Song?

torsdag 5 februari 2009

Gräs-planterings-fest

Mycket renovering både inomhus och utomhus har det varit hos oss på sista tiden. Laddade äntligen ner lite kort från de två sista månaderna idag. Lite jul och många renoveringskort var vad som fanns på minneskorten. Alla som vill komma på en gräs-planterings-fest i vår är välkomna!

I bildernas värld

Skolgatan skickade en utmaning idag. Plocka upp mappen som dina bilder ligger i, gå till undermapp sex och lägg upp bild nummer sex på bloggen.
En riktig sommarbild från sommaren 2008. Storebror och kompisarna E och A leker kurragömma bland ensilagebalarna på Ljusterö. Riktig bonderomantik. Minnena sköljer över mig och jag kan känna lukten av grillat kött, gott rödvin och höra skratten från barnen där vi satt på verandan. Minns också att sjön låg spegelblank när vi tuffade hem till Sandholmen framåt midnatt. Ljuva sommartid!

Vilken är sjätte bilden i den sjätte mappen bland dina bilder på datorn Masarinmamman och Imsavimsa?

onsdag 4 februari 2009

I fablernas värld

Masarinmamman skickade en utmaning till mig. Eftersom jag hör till dem som älskar böcker och som lever med totalt överfulla bokhyllor antar jag naturligtvis den direkt. Flyttgubbarna som flyttade åt oss kommenterade att de aldrig sett så många bokhyllor och böcker i ett och samma hus.

Hur ser våra bokhyllor ut då? Vilka författare är mest representerade?

Pappa T:s bidrag till bokutbudet i vår familj består av historiska böcker typ Peter Englund och renoveringsböcker i alla dess former, gärna med fokus på gamla hus och gårdar.

I barnens bokhyllor finns allt möjligt. Både storebror och Elsa älskar böcker och läsning. Elsa blir riktigt arg om hon ser böcker och det sedan visar sig att läsning inte alls stod på programmet. Favoriterna är Anna-Clara Tidholms böcker, Ebba-böckerna, Babblarna-böckerna och faktiskt sina egna teckenböcker. Vi har precis börjat läsa lite Totte- och Emmaböcker som jag hoppas kommer falla i hennes smak.


Storebror är allätare men många Astrid Lindgren har vi hunnit med både en och två gånger. Liksom Eva Bexells böcker om Morfar Prosten. Pija Lindenbaum är en annan favorit liksom Jan Lööfs böcker var när storebror var yngre. Just nu läser vi Harry Potter och många "Så funkar du, det, världen osv böcker". Mammor och pappor lär sig också mycket t ex hur man gör tegelsten och varför himlen ser blå ut. Frågar man storebror vilken typ av böcker han gillar bäst så är svaret riddarböcker, monsterböcker och böcker om dinosaurier. Nytt på önskelistan är böcker om rymden. Tror det har med den totala dyrkan av Star Wars att göra...

Mammans bokhyllor består av en salig blandning av samtidslitteratur (mest svensk), deckare och en hel del klassiker. Eftersom böckerna fortfarande ligger i kartonger så får jag göra en kvalificerad gissning.
Flest böcker finns bland annat av Inger Alfvén, Herbjørg Wassmo och John Irving. Sedan tror jag att faktiskt att Liza Marklund bidragit med ett antal, vilket jag egentligen inte förstår eftersom jag inte alls gillar hennes sätt att skriva på.

Nu blev jag extremt sugen på att plocka upp alla boklådor. Kanske får bli kvällens "flytta in" bestyr. Jag längtar tills vårt bibliotek står färdigt med hyllor från golv till tak i ett helt stort rum med 3,30 i takhöjd. Men det är avlägset och inte alls prioriterat i våra renoveringsplaner just nu. Men att längta och att ha drömmar är viktigt.

Vilka författare finns i dina bokhyllor, Vardagspussel, PrinceVince och Livet med William?

tisdag 3 februari 2009

Så var det dags igen...

I natt var det dags igen. Pappans tur att köra till Karlstad och besöka akuten med storebror. Återigen 40,6 graders feber och svårigheter att andas. Sjukhusupplysningen tyckte vi skulle åka eftersom andningen blev sämre och sämre. Vilken skit infektion. Efter tillsyn och en rad provtagningar kom de två tappra hem igen vid 5-snåret. Pappan hade sovit en stund i väntrummet medan storebror tittat på svart/vit amerikansk film från 50-talet. Rätt tråkig var utlåtandet. Familjen är lite mör idag. Mamman efter en natt fyllt av oro och grejande med en totalt igentäppt Elsa och storebror och pappan efter sin nattliga utflykt.

Idag är det dock lite bättre på sjukfronten (hoppas, hoppas det håller sig) även om tempen fortfarande står på över 39 grader. Men det finns lite mer gnista i storebror idag och han har faktiskt ätit en och annan tugga.


Det sprutar snor från Elsa ur både näsa och ögon men hon kämpar på i sitt vanliga tempo.
Tydligen får alla barn med Downs syndrom en egen läkare här i Värmland vilket känns skönt. Någon som lär känna barnet och familjen och som man kan vända sig till vid frågor. Även om vi inte träffat Elsas läkare ännu känns det bra att veta så här i värsta sjukdomstider.

måndag 2 februari 2009

Det viktiga bemötandet

Svenska Downföreningen har givit ut en ny bok som heter "Det blev ett barn". Vi fick den på posten i fredags och jag har läst delar i helgen. Boken beskriver nio familjers reaktioner, erfarenheter och upplevelser den första tiden med sina barn som alla fötts med Downs syndrom. Boken vänder sig både till nyblivna föräldrar men även till vårdpersonal som möter dessa föräldrar. Det blir extremt tydligt när man läser boken att den behövs! Vilka stolpskott till läkare, barnmorskor och sjuksköterskor det finns ute i landet. Vilka kommentarer och vilket bemötande många fått. Skrämmande!

Tankarna går till den 30 maj 2007 då Elsa föddes. Vi upplevde de två dagarna på BB och besöket då vi fick det definitiva beskedet som bra (om än omtumlande). Läkaren var rak och tydlig, inga omsvängningar och absolut inget beklagande. Men med en empati och ett intresse för Elsas välmående som sken igenom allting. Vi upplevde det som ett fint bemötande, det passade oss helt enkelt.


Det finns naturligtvis inget universalbemötande som passar alla utan det handlar om att känna in situationen som vårdgivande personal. Lyssna in vilken typ av bemötande just dessa föräldrar är i behov av och vilken information de är mogna för.

Lite medmänskilighet kanske borde stå på schemat i medicinutbildningen?

söndag 1 februari 2009

En dag med möjligheter

Nätverk Värmland och Karlstadmodellen anordnar den 14 mars "Möjligheternas dag". Bland annat kommer Pär Johansson, Glada Hudikteatern (Elvis ni vet), att prata om att bli sedd, behövd och tagen i anspråk. Läs mer på Downföreningens hemsida.

Vi ser fram mot det!

Akut magplask

I fredags fick vi hämta en febrig kille från dagis. Tempen stannade på 40,2 grader. Då är man inte så kaxig. I lördagskväll, efter diskussion med sjukhusupplysningen prövade vi akuten i Karlstad. Anledningen att de ville att vi skulle komma var hans starka huvudvärk och att vi inte lyckades få ner febern varken med Ipren eller Alvedon. Vi friförklarades dock från hjärnhinneinflammationsmisstanken och fick åka hem igen. Dagen idag har varit OK även om febern nu på kvällen igen steg upp till 39,5 och huvudvärken dunkade som en klubba i huvudet enligt storebror själv. Hoppas på en bättre måndag.

Elsa är "still going strong" och vi hoppas att hon slipper det värsta av denna sjukdomssvit. Dagens partytrick var att ställa sig upp i badkaret och stampa/sparka med fötterna tills balansen inte räcker till längre. Att hamna rakt ner på magen i badkaret tycks inte bekymra henne det minsta. Badrummet är dock rätt blött vid det laget...