Idag var grodan på vikt- och längdkontroll på BVC. Hon har blivit hela 74 cm lång och 9670 gram tung. Helt enligt sin kurva.
BVC sköterskan frågade en mängd saker. På frågan om det kommit några tänder ännu, hör jag mig svara -Dom brukar ju få tänder lite senare.
Vaddå de? Det blir liksom som om Elsa kom från någon annan planet. Men vad ska jag säga istället? Personer med Downs syndrom kanske funkar men känns så vetenskapligt. Men att säga "dom" blir så fel och krockar totalt med de känslor och de band jag har med min dotter. Får fundera vidare på bättre förslag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Just så. Jag tycker också att det är så jobbigt med "dom". Och "dom är ju så glada" är värst av de alla... Å ena sidan.
Å andra sidan behöver även jag prata om sådant som hänger ihop med just syndromet. Och det är så nära att just ordet "dom" slinker med. Men jag jobbar med det och försöker istället använda mig av "det är vanligt att" eller "många med downs".
Å tredje sidan. Vad fanken är "dom"? Elsa är ju Elsa. Din dotter. Omslagsflickan!
Efter 11 år har jag fortfarande svårt att låta bli att säga så. Ibland slinker det bara ur munnen, men jag försöker att låta bli.
Jag försöker också att inte säga DOM för jag blir så irriterad själv när jag hör andra säga DOM är ju så musikaliska och alla andra fördomar som fins.
Men tyvärr slinker de ut från mig också lika som ett svärord då och då kommer ut när tjejerna hör på.
Jag försöker säga, barn med Downs syndrom kan få sina tänder senare och då kan de komma lite huller som buller.
Men som sagt ibland är man inte så himla vältalig och det blir DOM.
Skicka en kommentar