Jämställdhet och för-kryp-stadie

Läste utdrag ur boken "Familjens projektledare säger upp sig" och tankarna om jämnställdhet börjar snurra. När sedan pappan kommer hem och vi börjar prata om mjölkproducenter som slutar och som inte har någon som tar över gård och drift snurrar det vidare.

Trenden visar att mjölkproducenter med döttrar oftare saknar efterträdare än de med söner. Vad visar det? Är döttrar mer sällan intresserade av djur? Nej, det tror jag knappast. Är döttrar mer rädda för det arbete som mjölkproduktion för med sig? Kan så vara. Har pappamjölkproducent varit sämre på att involvera sina döttrar i driften av företaget? Ja, i många många fall tror jag så är fallet.
Inom den sektor vi arbeter kan jag i många fall tycka att jämställdheten ligger i nivå med underjorden.

Ska vi bli livsmedelsproducenter, bönder, lantbrukare (kalla det vad du vill) i framtiden ska jag vara extremt noga att involvera båda mina barn lika mycket, utifrån deras egna villkor. Jag hoppas att de ska bli intresserade av djur. Elsas kommande 3-års present kommer ju att ha fyra ben och man. Inbillar mig, och hoppas, att det kan vara en bra uppväxtmiljö för en tjej med det lilla extra. Djur och natur, ta ansvar och vara med i driften av något så konkret som en djurproduktion. Men det är bara en grodmammas funderingar och önskningar.

Förresten började Elsa med något som liknade ett "för-kryp-stadie" idag. Tog sig målmedvetet fram med armar och ben. Inte långt men tillräckligt för att nå leksaken hon spanat in. Tidigare har det mest rullats och snurrats sig i någon riktning, ofta inte rakt fram.