måndag 17 november 2008

Sjukgymnastens utlåtande

Nu har vi haft vårt löpband ett tag och Elsa knatar på det som värsta elitlöparen. Häromveckan hade pappan besök av sjukgymnasten som var nyfiken på hur det funkade och om det var något hon kunde rekommendera till andra. Så här skriver hon i sitt utlåtande (förkortat):

Gång i gåband:
Alternativ 1: Med fastmonterad pinne i navelhöjd som stöd för kroppen.
Alternativ 2: Med krokodilrullator (stillastående med hjulen utanför bandet) med hantag på sidorna.
Elsa visar tydligt att hon tycker det är roligt att gå på bandet och hon visar lika tydligt när hon inte vill mer.
Hon har en tydlig förbättring i gångmönstret sedan förra tillfället och går utan att forcera överkroppen framåt. Uppresningen i bålen mer tydlig och balansreaktionerna åt sidorna är mer uttalade.
Undertecknad gör bedömningen att gåbandet är positivt för Elsa i sin gåträning. Då hon tycker det är roligt och inte gör motstånd ser undertecknad inget anledning att hindra denna träning. Hon får förutom träning av gångmönster uppleva känslan av att gå själv utan personligt stöd.


Elsa kryper ofta fram till sitt gåband och kryper upp och ställer sig där redo att gå. Fast det tar upp halva vårt vardagsrum känns det som en bra investering. Än så länge är det dock mest Elsa som tränar...

3 kommentarer:

Ulla sa...

Det låter helt perfekt med löpbandet.

Lilla L sa...

Spännande! Fattar ändå inte riktigt hur hon håller i sig, för hon går väl inte själv än så länge?

/Helena

Anonym sa...

Innovativt! Varför kom man inte på den lysande idén?