Elsa är duktig på att teckna. Hon lär sig snabbt och tycker det är kul. Allt är inte så tydligt men har vi sett det några gånger så fattar vi med lite gissningar vad hon menar. Pappan som sköter pedagogiken hemma just nu byter ut blad i teckenpärmen på löpande band i och med att hon lär sig. Det är underbart att se och få vara delaktig i hennes utveckling.
Nu har hon också börjat med mer riktad, medveten kommunikation. Hon kan sitta på sin röda matta och peka på sin gungzebra för att sedan göra tecknet för rida. Eller nyvaken på morgonen peka ut i rummet där mamma och storebror befinner sig och göra tecknet för krama. Och hon ger sig inte förrän hor får som hon vill. Envis som bara den.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det är så roligt när tecknen sätter fart. Visst får man ha lite fantasi vissa gånger men man lär sig ju snart vad de betyder. Vad gulligt att hon pekar och tecknar att hon vill krama er. Envishet är en mycket bra egenskap och drivkraft, dom små liven kommer långt på det, det har jag erfarenhet av. Men det kan bli påfrestande för den övriga familjen ibland, men man får väl ta det.
Vad kul att dottern tecknar så bra! Tyckte det lät så gulligt det där med att teckna och vilja ge kramar!
Gud, vad härligt det låter. Mycket spännande för oss att läsa om Elsa som ju ligger precis ett år före Lilla L. Hoppas, hoppas hon utvecklas lika bra som Elsa tycks göra.
Kram H
Skicka en kommentar