måndag 15 december 2008

Kontorsråtta goes practical

I lördags var jag uppe i kommande boende för att såpskura ett par golv. Eftersom huset är gammalt och stort kändes golven enorma utan några möbler. Efter ca 5-6 timmar med skurborsen i handen var jag äntligen färdig. Hur det blev syntes inte i bygglampans skrala sken, det blir en överraskning.

Jag hoppas Elsa lär sig gå snart eftersom det finns en risk för stickor i mage, rumpa och händer om hon fortsätter att ta sig fram på sitt "combatliknande" sätt. Undrar hur barnen på 1700-talets slut förflyttade sig? Kanske tvingades de lära sig gå tidigt av ren självbevarelsedrift.

Hur mamman mådde på kvällen ska vi inte tala om. Armarna värkte något så in i norden och händerna med begynnande blåsor ömmade. Att försöka sova var dömt att misslyckas. Hur jag än låg tog det emot på något ömt ställe. Idag sitter jag vid datorn igen, skönt!

2 kommentarer:

stina sa...

Hejsan!!!
Har själv bott i ett gammalt hus med trägolv så ja vet hur de va men de e charmigt..Måste bara säga att din dotter är otroligt söt,har själv inget barn med ds men min svägerska som för övrigt bloggar här har en son som man bara älskar sönder och jag har jobbat med handikappade barn och de ger så mycket kärlek så de e otrolig...harsjälv två döttrar som snart är 20 och 15 år och dom älskar sin kusin över allt annat
ha de gott//stina

Erika sa...

Ja visst har man det bra på kontoret, bakom skärmen. Bara man inte spänner axlarna... ;-)

Härligt med plankgolv!!!