Habplan

Idag var det dags för Habplan. Här på Hab i Värmland gör man en plan för varje barn en gång per år. I planen anges vilka behov barnet har av stöd och hjälp, vad familjen önskar och vilka mål vi ska jobba mot under kommande år.

Vi har inte så mycket med Hab att göra förutom att vi har en duktig logoped som är med i Elsas Nätverk samt en arbetsterapuet som besöker förskolan då och då. Sjukgymnasten Elsa träffar har vi fixat privat och kurator har vi inte känt behov av. Besöker dem gör vi nog max två gånger per år. Inte för att vi inte gillar dem utan vi har liksom inte känt ett större behov.

I alla fall. Utvärderingen av det gångna årets mål gav full pott. Ingen blöja längre och hon klär av och på sig nästan själv. Det får mig att fundera. Var det nog högt satta mål? Det kändes bra att vi i familjen har andra mer informella mål som vi siktar mot. Både på lång och på kort sikt.

Vi satte nog inga direkt mätbara mål inför kommande år. Jag önskade istället tre saker.

Vi bestämde att Elsa skulle träffa en kvinna som jobbar på ett datatek. Ett datatek är en instans som är experter på att bedöma barns behov och nivå av datastimulans. Det blir intressant att se vad hon kan rekommendera.

Jag önskade också att Elsa skulle få låna en cykel (3-hjuling) som gör det lite lättare för henne att lära sig cykla. Men eftersom det är kö för att få de cyklarna kan vi få vänta ett tag. Och vi har redan väntat ett tag. Kanske kommer den inte förrän det är dags för en stor cykel. Jag blir så trött...Vi får väl fixa själva istället.

Har någon annan föräldrar tips på någon bra 3-hjuling som är lätt att cykla med?

Den tredje saken jag önskade var TECKENKURS. Vi har önskat/krävt det sedan vi flyttade hit för ett och ett halvt år sedan. Ännu har inget hänt men nu lät det som det kanske, kanske kan bli av. Vi får väl se.