Ända sedan Elsa kom till oss har vi jobbat med Karlstadmodellen. Den hjälper oss att strukturera hennes behov av träning, hjälper oss att hitta rätt nivå och rätt mål. Vi har och har haft förmånen att arbeta tillsammans med otroligt kompetenta handledare. Ändå har det hela tiden funnits en vilja hos mig att lära mig mer om modellen och att själv ha möjlighet att på allra bästa sätt hjälpa Elsa till ett så självständigt liv som möjligt. Det handlar också mycket om att kunskap ger makt i ansökningar om pengar, resurser och möjligheter att påverka det kommande stora orosmomentet, skolan.
Eftersom handledarutbildningen i Karlstadmodellen sträcker sig över tre år har det kännts som lite för mycket att fixa med jobb, barn, livet, fåren, gården osv. Men så i somras satt jag och pratade med en gammal vän och vi konstaterade att man väldigt sällan ångrar det man gör men väldigt ofta det man inte gör.
Just det, man ångrar inte det man gör utan det man inte gör.
Dagen efter anmälde jag mig till Handledarutbildningen. I mitten av september sätter vi igång. Det kommer att bli berikande.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Önskar att jag oxå fick tummen ur och anmäler mig, tänkte söka till denna omgång men ansöknignstiden rann ut ... Lyckost Elsa!
Här är en till som velade ...
Tror att du kommer passa perfekt som handledare. Lycka till!
Hej!
Halkade in på din blogg på ett bananskal...
Läste att du sökte och kom in på handledarutb i höstas. Hur tycker du att det funkar med tanke på att du har så mycket annat runt dig, barn, familj, gården och jobb mm?
Jag har själv kommit in poå kursen i höst och jag funderar på hur det kommer att gå... man har ju redan så mycket runt sig...
Hälsningar Jenny
Skicka en kommentar