torsdag 29 januari 2009

Bring it on - din jävla räka

I två dagar har jag varit på upptakt inför 2009. Alla Lantmännen Lantbruks säljare och marknadsmännsikor på plats. Trevligt och intressant. Mötet avslutades med en hemlig gäst och spekulationerna var många. Kanske Göran Persson som nybliven bonde eller Susanna Kallur som Axa Sportclubs ansikte. Men till tonerna av "Eye of the Tiger" kom istället Paolo Roberto in. Kungen av Kungsan, Stockholmsnatt, boxning, bråk, våld, värsting, TV, ja många saker flög genom mitt huvud. Och många tankar kantade med förutfattade meningar.

Han berättade om sitt livs resa i 1,5 timmar, utan ett endaste papper eller tråkig PPT-bild. Han fyllde salen totalt och jag tror ingen satt oberörd.
Det handlade om att våga, att våga förändras, att utmana sig själv, om att utvecklas, om att hitta balans, om att leva helt enket. Om att inte alltid vara så svensk, så försiktig och så rädd för att misslyckas. Om att ingenting är omöjligt. Om att anta utmaningar med ett "Bring it on - din jävla räka".
I sitt föredrag använde han en judisk liknelse som gick ut på att se gryningen. Gryningen syns när man bara genom att se in i någons ögon ser ett leende. Gryningen föds när människor blir sedda och uppmärksammade.

Jag skämdes för mina förutfattade meningar redan efter 15 minuter.

Imorgon eftermiddag ska vi ha möte mellan dagis och skolnämnd angående vårt överklagande av resurstid för Elsa. Och ingenting är omöjligt. Det handlar om att se möjligheter, ge förutsättningar och att se Elsa som den individ hon är. Jag hoppas att gryningen kommer att födas i det troligtvis trista rummet på kommunhuset. Bring it on - skolnämnd och kommungubbar.

Språkförbistring

Storebror kommenterar dagen på dagis.

- Mamma, jag förstår inte vad M säger.
Jag frågar hur det kommer sig, om han pratar fort eller så?

- Nej, han pratar skånska.
- ???!!!

I somras träffade storebror ett par barn som pratade kraftig skånska, dessutom snabbt som sjutton. De var svåra att fatta, till och med för oss vuxna. Nu har tydligen skånska blivit ett namn för alla dialekter som är svåra. Men likhet mellan skånska och värmländska, nja jag vet inte riktigt.

tisdag 27 januari 2009

100 % mysighet

Igår när vi kom hem från Sälen ville Elsa inte alls sova i sin säng. Troligtvis en kombination av för lång sömn i bilen hem och lite nygammal rutin i läggningsproceduren. Det är inte ofta hon skriker men det gjorde hon igår och visade tydligt sitt missnöje. Först knallade pappan runt för att trösta och sedan tog jag över.
Elsa lugnade sig på min mage i sängen. Sedan låg vi där och jag ville nästan stanna tiden. En varm snusande Elsa i halsgropen, en liten kropp som sakta slappnar av, andetag som blir lugnare och lugnare, en hand som klappar på ens kind och till slut en sovande liten groda. Det kan inte finnas något mysigare.

söndag 25 januari 2009

Sälen

Fyra dagar i Sälen. Några kompisar och vi. Allt funkar bra förutom att ett barn har 40 graders feber. Våra ungar är dock (än så länge) krya. Storebror med kompis H går i skidskola och har sådan tur att de är ensamma i Snökanon gruppen. Nu susar han nerför backarna och klarar till och med ankarliften själv. Nästa gång blir det absolut ryggplatta. Mamman får faktiskt på sig skidbrallorna och kan åka riktigt bra utan att få foglossningar alls. Elsa tycker det är toppen med många människor runt sig och är nöjd ju snabbare snowracern går. En mysig helg och ett avbrott från alla flyttkartonger i några dagar. Storebror längtar redan till Trysilveckan längre fram i vår. Och han kommer åka snabbare än moster S har han lovat...

onsdag 21 januari 2009

Genuint intresse

Föräldrarna till barnen på storebrors dagis och Elsas kommande dagis verkar genuint positiva till att Elsa ska börja där. Pappan har träffat flera av dem vid olika tillfällen och alla uttrycker sitt intresse för bland annat teckenkommunikation. Barnen och personalen övar lite grann och häromdagen hade de lärt sig mellanmål. En stolt liten tjej berättade detta för pappan när han var och hämtade storebror.
Mitt i all oro om resurstid osv känns det ändå i hjärtat som om vi valt rätt förskola.

måndag 19 januari 2009

Burkträsket - away we go

Ska januari år 2009 vara månaden vi tar oss ur burkträsket? I förra veckan åt Elsa faktsikt Boeuf bourguignon och ris en kväll och i till middag idag åt hon stekt fiskfilé med potatismos. Alldeles själv! Hon avverkade först potatsimoset för at sedan gå över på fiskbitarna. Underbart! Efteråt satt hon nöjt och knaprade på sin morot.
Familjens bidrag till glasbubblorna för ofärgat glas kommer att minska drastiskt. Och nu, Semper och Hipp, får ni banne mig hitta någon annan stamkund.

Oro

Sedan Elsa föddes fylls våra liv med lite mer oro än tidigare. I början var det oro för vad som skulle hända med och henne med oss. Sedan övergick oron till saker som varför hennes tänder aldrig kom upp, när hon skulle lära sig gå osv. Nu ligger oron på ett annat plan, kommunenes neddragningar vad gäller resurstid, vår tidsbrist, att alltid ligga steget före Elsas för att stimulera hennes utveckling och skapandet av ett fungeande nätverk för Elsa. Dessa saker surrar, tillsammans med andra, i mitt huvud dagligen.
Den första oron kan jag knappt komma ihåg nu eftersom vi mår bra och trivs md livet och med Elsa. Den andra oron om tänder och gång känns också avlägsen. Tänderna kom i en rasande fart bara lite senare och gå kommer hon lära sig det är jag övertygad om. Hon är redan på god väg, det gäller bara att våga släppa taget.
Men den nuvarande oron känns som om vi får leva med och lära oss hantera. Tiden kommer inte bli längre och kommunerna troligtvis inte rikare.
Igår sammanfattade jag i alla fall klart nya övningar för Elsa och nätverkat ska vi börja jobba med bara innehållet ur några fler flyttkartonger kommit på plats.

fredag 16 januari 2009

Mammabloggare


Jessika, Skolgatan, har gett mig en utmärkelse. Tack!! Det förgyllde min torsdag.

Reglerna för utmärkelsen är enkla. Får man utmärkelsen lägger man upp den på sin egen blogg och länkar till bloggaren som delat ut den. Sedan nominerar man andra Mammabloggar som förtjänar utmärkelsen. Och det gör ju alla Mammabloggar såklart. Men jag har valt ut några som betyder mycket för mig och som jag läsar regelbundet (och som inte redan blivit nominerade).

torsdag 15 januari 2009

Nya kompisar bland barn och hantverkare

Det funkar bra för storebror på nya dagis. Han verkar ha hittat nya kompisar och pedagogerna är bra. Idag var första dagen som pappan skulle lämna honom själv där några timmar. Han är till och med bjuden på kalas på lördag.

Elsa får en automatisk förinskolning eftersom hon liksom hänger med. Annars har vi nu skickat in ett överklagande till kommunen angående den tilldelade resurstiden och inväntar reaktion på den. Innan det är klart kommer hon inte att börja på riktigt. Det är tur att pappan kan vara hemma lite till.

Egentligen är det också bra att pappan är hemma lite till eftersom vi fortfrande har ca 5 hantverkare hemma varje dag och det känns bra att vara på plats för att kunna svara på frågor och ge feedback till dem. Det är tur att vi inte riktigt visste vad vi gav oss in på när vi började all renovering...

måndag 12 januari 2009

Full koll på tiden

Storebrors reaktion på att få ännu ett syskon var ganska tydlig. Hans första kommentar var -Det tror jag inte på. Den andra var att han önskade sig en lillebror och den tredje var att det inte skulle vara en med Downs syndrom. Mamman frågade såklart hur han menade då.
-Vi skulle faktiskt inte ha tid med en till som man måste träna med.
Och den iakttagelsen är ju så sann så sann även om vi lär anpassa oss till vilken typ av bäbis som än kommer ut i mitten av maj någongång.

Nu är storebror mest nöjd över att han blir storebror till två och det kan ju faktiskt inte Elsa bli. Hon blir bara storasyrra till en. Alltså har han övertaget fortsättningsvis också.

söndag 11 januari 2009

Ettan , Tvåan och Trean

Två barn var liksom alltid det jag sett framför mig. Kanske för att jag är uppväxt med en bror och att det alltid verkat så mycket enklare med två barn än fler. Men livet tar olika vändningar. Just nu så ligger en liten Trea på tillväxt. En helt oplanerad och oväntat sådan men väl så älskad och välkommen såklart.

Elsa tittar förundrad på mig när jag pekar på magen och berättar vad som finns däri. Hon tecknar bäbis och ställer sig raskt upp och försöker titta ner innanför tröjan för att hitta den där bäbisen.

Hon kommer nog bli en fantastisk storasyster. En fantastisk lillasyster är hon ju redan. Det enda man blir lite rädd för är hennes sätt att hantera sin docka på. Hade det varit en riktig syster skulle den haft hjärnskakning fem gånger om dagen. Men mata och bädda ner är hon en fena på.

Brumma är inte som alla andra

Storebror och mamman läste Brummas tidning häromdagen. Ja, ni vet Bamses fjärde björnunge. I tidningen finns ett avsnitt om att Brumma inte är som alla andra. Skalman, med sin vanliga klokhet, förklarar för den inte alltid så kloka Bamse att Brumma är speciell Hon kanske inte kommer att kunna prata som alla andra och att hon kanske behöver gå i en annan skola än de andra ungarna. Sedan sätter han igång och träna med henne. Precis som vi med Elsan.

Storebror konstaterade helt nyktert -"Precis som Elsa".

Mammans tårar brände under ögonlocken och tacksamheten mot en enkel Bamse tidning var stor. Att på ett så enkelt och positivt sätt ta upp det som kan vara eller bli konstigt är fantatstiskt.

onsdag 7 januari 2009

Könsroller

Om nu storebror fick Star Wars saker i julklapp så fick Elsa docksaker. Det är liksom det som saknas i familjens leksaksutbud. Och hon leker verkligen med sin docka, spis, docksäng, vagn och dockskåp (gammelmorfars gamla hemsnickrade). Sitter jätte länge och pysslar, bäddar ner dockor, sätter dem på stolar och grejar allmänt med dem. Dockskåpet är också perfekt att använda i träningen. Jätte bra att lära sig om olika vardagssituationer med hjälp av små dockor som faktiskt ser ut som riktiga människor. Man blir liksom lite rubbad i valet av leksaker till Elsa. Allt ska vara pedagogiskt och gå att använda i träningen på ett lekfullt sätt.

Men inte befäster vi könsroller inte!? Skrämmande. Men det går faktiskt bra att använda bilar, lastbilar och Spidermangubbar i träningen också.

En jul i Star Wars tecken

Storebror är inne i en Star Wars period. I många av paketen fanns lego Star Wars, lasersvärd och Star Wars skepp. Morfar och storebror ägnade dagarna innan jul med att se "Jedins återkomst". Vid en av middagarna frågade morfar mamma på engelska om storebror tyckte om lammkött eftersom det var det som serverades. Innan någon hann reagera tittar storebror upp på morfar och svarar blixtsnabbt "May the force be with you".
Det gäller att använda de få uttryck man kan på engelska.

Tillbaka i etern

Julhelgen har varit minst sagt hektisk. Den har innehållit det mesta känns det som: kruppanfall, jultomte, foglossning, flytt, magsjuka, stopp i avlopp, noll koll på var grejer finns, kyla utomhus och inomhus, grävmaskiner, möss som ätit upp diskmaskin och kyl mm.
Nu är vi på plats i Värmland och det känns som huvudsaken. Barnens rum är någorlunda fixade och vi kan laga mat. Alltså klarar vi oss.