onsdag 25 november 2009

Bocken Bruse

Idag har barnen på förskolan spelat teater. De tre Bockarna Bruse stod på samlingens reportoar. När mamman hämtade Elsa berättade förskolepedagog C entusiastiskt om Elsas medverkan. När de andra barnen skriker "jag vill, jag vill" till allt vad fröknarna föreslår brukar Elsa för det mesta sitta lite "laid back" och avvakta sin tur.

Men idag ville hon absolut vara med och vara bock, den största. Hon hade krypit över bron (fikavagnen) och stångat det elaka trollet ner i ån flera gånger för att vara säker på att kusten var klar över bron inför bockarnas hemfärd. När vi pratade om detta vid matbordet hemma ikväll, fick även hela familjen en demonstration av den stora bocken Bruse.


När Elsa var en liten bebbe sjöng vi ofta sången om bockarna Bruse. Storebror sjöng den också solo på Elsas dop september 2007. Det blev liksom hennes sång. Undrar om det var därför hon tyckte det var extra kul att spela teater idag?

måndag 23 november 2009

Advent preview

Storebror och mamman var och handlade nya blommor i fredags. Pelargonerna som stått sedan i våras började intaga vinterskrud, långa stjälkar men inga blommor och blad. Eftersom det snart är advent blev det lite julblommor.

När vi planterat dem i krukorna ville storebror absolut ta fram adventsljusstakarna, ja egentligen gärna alla julsaker och minst tre granar. Mamman gick med på ljusstakarna i köket, såhär en vecka för tidigt. Men eftersom mörkret ligger kompakt mest hela dygnet kändes det faktiskt helt OK. Passade samtidigt på att äntligen sy färdigt och sätta upp gardinerna i köket.

torsdag 19 november 2009

Sjukhusstaus

Lillasysters arm är mycket bättre. Ortopeden, som mer liknade en solbränd surfare (pappans kommentar), tittade på den igen igår och konstaterade att det verkade under kontroll.

Elsa och lillasyster fick sin andra respektive första svininfluensaspruta igår morse och Elsa fick stanna hemma idag på grund av lite feber. Annars mår de bara bra.

Hörselkontrollen gick galant. Öronen ser fina ut på Elsa och hon hör jätte bra. Hon fattade direkt instuktionen att hon skulle lägga på en ring på stapeln när de kom ett pip i örat. Audiologen var mycket imponerad. Skönt att den kontrollen är avklarad för i år.

Nu har vi synkontroll inbokad i början på december. One down, one to go!

tisdag 17 november 2009

Tack!

Var bara tvungen att kopiera detta från Prince Vince och Söt och Snygg.

Tack alla som finns i Elsas liv!

Klippkort

Denna vecka känns det som vi har klippkort inom vården.

Igår gick lillasysters armbåde ur led. Troligen sk pigluxation. Mamman räddade henne att falla ner från sängen genom att grabba tag i handen. Tydligen en vanlig skada på barn, men usch vilket dåligt samvete mamman fick. Ortopeden i Karlstad lade den troligen rätt och nu börjar hon använda armen mer och mer igen. Röntgen visade inget konstigt.

Idag var lillasyster på 6-månderskontroll och passerade utan anmärkning trots en något inaktiv arm. Imorgon är det dags för henne att få svininfluensavaccin. Ska bli skönt när alla i familjen är vaccinerade.


Onsdagen innehåller också ett besök på Öron i Karlstad med Elsa. Koll av öron samt hörsel. Ett rutinbesök som alla barn med Downs syndrom genomgår cirka en gång per år. Det är vanligt med trånga hörselgångar som lätt sätts igen av vax. Eftersom hörseln påverkar språkutvecklingen mycket är det viktigt att detta kontrolleras.

Just nu skulle mamman vilja ha närmare än tre resp åtta till sjukvården.

torsdag 12 november 2009

Språket i centrum

Förra helgen spenderade familjen inkl mormor och morfar utanför Nora tillsammans med ett gäng andra familjer och deras barn. Nätverk Värmland ordnade en Helgskola i språk. Det var både trevligt, intressant och lärorikt. Barnen hade kul med alla andra barn och fick både sjunga, gå på teater, gympa och dansa disco. Storebror låste dessutom in sig tillsammans med sin nya kompis V på herrgårdens SPA-avdelning. Det hela slutade med att personalen fick komma med extra nyckeln och släppa ut två skärrade 6-åringar.

Varje barn hade två enskilda konsultationer tillsammans med en logoped. Vi som i vanliga fall träffar Anna Lindskog fick denna helg istället träffa Irené Johansson. Det var intressant att få en "second opinion". Vi fick lite nya tips och råd vilket kändes både intressant och inspirerande.

Diskussionerna handlade mycket om våra barns plats i samhället, valet av skola, fritidsintressen och framtida kompisrelationer. De flesta med större barn vittnar om att förskoletiden är en baggis, det är sedan det börjar bli kämpigt. Vi funderar mycket på hur vi ska ta oss an framtida skolsituation. Elsa ska gå i en vanlig skola med lite extra hjälp. Det är inget snack om den saken. Men det gäller att det ska bli så bra som möjligt för henne.

Sverige har från och med i somras en ny lag som säger att alla har rätt till ett språk. Oavsett om det är talkat eller tecknat. Lagen säger också att alla har rätt att öva på sitt språk och att det är det allmänna som ansvarar för detta. Det allmänna är i detta fall kommuner och landsting. Intressant!

Sverige ligger långt efter övriga delar av världen i frågan om inklusion. I USA t ex finns inga särskolor kvar. Här går alla i en och samma skola. Likaså i Kanada och andra delar av Europa. I Sverige sattes våra barn på hem och glömdes bort bara för ca 30-40 år sedan. Skrämmande. Frågan är hur långt från detta vi har kommit, inte bara på pappret utan i människors tankar.

När jag tittade ut över det fulla dansgolvet i lördagskväll var mina tankar i alla fall så långt från institutioner som det bara går. En massa dansande barn; blåögda, brunögda, raka hår, krulliga hår, 46 kromosomer, 47 kromosomer, små, stora, vilda och lugna. Alla speciella på sitt unika sätt.

onsdag 4 november 2009

Remember the times

I helgen var vi på Sandholmen igen efter ett långt uppehåll efter sommaren.

På väggen i ett av våra två rum sitter ett sjökort över Stockholms skärgård. I somras hade vi besök av vänner vars son tyckte att det var lite dåligt med blå färg på sjökortet. Han ritatde resolut dit lite till med en bläckpenna. Detta ledde naturligtvis till att hans föräldrar inte var så glada på honom. I helgen var Elsa ensam inne i ca fem minuter och på dessa minutrar lyckades hon komplettera området där A målat extra blått med en hel del extra gult. Det är lustigt, hon måste minnas händelsen i somras eftersom hon aldrig tidigare gjort något liknande någonstans och dessutom målade på samma ställe. Hennes föräldrar blev inte heller så glada på henne. Men den delen av historien hade hon nog förträngt.

Vem vet vilken färg något annat barn tycker fattas nästa sommar. Vi väntar med att öpa ett nytt sjökort i alla fall.

tisdag 3 november 2009

Älskade Vilma


Idag åkte vår älskade Vilma till hundhimlen på grund av en livmoderinflammation. Hon blev 10,5 år gammal. Det är tomt, tomt, tomt.

Ingen som äter upp matresterna på golvet, inga tassande steg, ingen som skällde när timmerlastbilarna just åkte förbi. Barnen var dämpade ikväll och tittade ofta ut genom fönstret på pumpan som lyste på Vilmas grav. Elsa tecknade om och om igen "Vilma sova ute".

Vi lade ner henne hela familjen och storebror hade ritat en fin teckning som fick följa med henne tillsammans med en favorit leksak. Tillsammans sjöng vi "Guds kärlek" och tände Halloweenpumpan som nu vaktar henne i graven. Men det är ju bara hennes skal som ligger där påpekade storebror flera gånger.