Elsa har länge gått längs saker; soffor, stolar, bord osv. I söndags släppte hon stolen hon höll i och stapplade på egna ben 2-3 steg till pappan. Sedan föll hon handlöst så kontrollen är det sisådär med men hon VÅGADE. Hon vågade släppa taget för att ta sig från ett ställe till ett annat. Fantastiskt!
Annars är nätterna lite tjorviga just nu. Hostiga och oroliga. Pappan är en ängel och flyttar ut sig och Elsa till gästrummet. Efter ca 2 vakna timmar i natt blev han arg.
-Nu sover du Elsa!
Sedan gick han och hämtade näsdroppar, Bricanyl, Alvedon, you name it, allt för att få henne att sova. Och när han kom tillbaka sov hon sött. Denna gång hjälpte det med en höjd röst.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
underbart att hon börja ta sina första steg utan stöd!!!!!! jag längtar så tills den dagen kommer för calle. på ngt sätt så är varje framsteg en så stor vinst. calle är ju fortfarande ganska lat faktiskt, sitter mest på sin rumpa fast han kan hoppa fram på den :)...men men, det kommer med tiden hoppas vi på...till sommaren kanske, who knows! krama hela familjen från oss!
Tyvärr känner jag igen det där alltför väl... JAg gick in o sov i sonens säng 2 nätter i rad...
Hej!
Elin heter jag, har precis suttit och läst alla inlägg i din blogg.
Jad sitter med ett leende på läpparna och gläds med er i era framsteg eran Elsa gör.. Kul att se att ett barn med en extra kromosom kan få ett sånt fint liv.
Min vän förlorade sitt barn för några månader sen, hon föddes med trisomi 18. hon hade en kromosom 18 för mkt.
Efter det som hände min vän har jag suttit och kollat på internet om olika sjukdomar och vad som kan hända med kromosomer och dylikt.
jag tycker dessutom att jag känner igen din tös och din man. är dom och badar i badhuset i lidköping? bor nämligen i lidköping..
Hej Elin! Vi bor utanför Lidköping och Elsa och min man badar varje fredag på badhuset så det är dem du sett.
Tack för dina fina ord om bloggen, det värmer.
Trevlig helg!
Skicka en kommentar