I lördags var familjen på stan och tittade lite på alla tomtar och granar. Köpte lite vantar och mössor till barnen. Trots att Elsas huvud växer långsamt och är lite mindre än på "vanliga" barn hade omfånget ökat så att ingen av förra vinterna mössor passade.
Vi passade på att dricka kaffe på ett av stans mest anrika konditorier. Inget vi gör jätte ofta, alldeles för sällan som storebror sa mitt i sin chokladboll. Samtidigt som det varma kaffet spred sig i magen, porlade också en lyckokänsla ut i kroppen. Alla tillsammans, barnen glada och jul ljusen började tindra. Plötsligt var det lätt att glömma alla måsten som kommer i december och istället bara njuta av stunden inne på det varma caféet. Tänk att vi har två fantastiska barn som man kan ta med sig överallt utan problem. Elsas extra kromosom känns ibland tung men jämfört med mycket annat är det egentligen ingenting. Och utan den vore ju inte Elsa vår underbara Elsa, liksom storebror inte vore storebror utan sin försiktighet som snart blir till kaxighet när tryggheten innfinner sig. Livet är fantastiskt!
Vi hade förresten tandfén på besök för andra gången i natt. Nu kan storebror nöjt räcka ut nästan hela tungan genom gluggen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vad mysigt ni hade det. Vad härligt och fint skrivet. Och en storebror som har fått en ordentlig glugg.
Va mysigt med fika! Min stora kille vickade allt vad han hade på sin ena framtand som är påväg bort men än sitter den fast! VIlken söt liten Elsa! Kram ylva
Skicka en kommentar