Att våga eller inte våga..

Elsa har länge gått längs saker; soffor, stolar, bord osv. I söndags släppte hon stolen hon höll i och stapplade på egna ben 2-3 steg till pappan. Sedan föll hon handlöst så kontrollen är det sisådär med men hon VÅGADE. Hon vågade släppa taget för att ta sig från ett ställe till ett annat. Fantastiskt!

Annars är nätterna lite tjorviga just nu. Hostiga och oroliga. Pappan är en ängel och flyttar ut sig och Elsa till gästrummet. Efter ca 2 vakna timmar i natt blev han arg.

-Nu sover du Elsa!

Sedan gick han och hämtade näsdroppar, Bricanyl, Alvedon, you name it, allt för att få henne att sova. Och när han kom tillbaka sov hon sött. Denna gång hjälpte det med en höjd röst.

Get it Down: 31 for 21 dag 19

Söndag igen. Veckorna bara svischar förbi. Dagens program består bland annat av kalas för storebror hos kompisen S, uträknande av hur mycket tapeter vi ska beställa eftersom renoveringen nu kommit till tapetstadiet i några rum och förhoppningsvis en promenad hela familjen.

Elsa hon svischar förbi hon också. Med sin lära-gå-vagn, ärvd från storebror. Hon häver sig upp och sedan far hon iväg. Ofta snabbare och snabbare tills det tar stopp. Då får man hjälpa henne vända och sedan svischar hon iväg igen. Det är ett under att de små benen hänger med i tempot.

Jag är glad att vi inte har sprillans nya lister i detta hus eftersom det bangar till rätt rejält när hon kommer körande. Förhoppningsvis lär hon sig hantera hinder på ett lite smidigare sätt tills vi flyttar. Men å andra sidan, vad är några märken i en list mot en stolt och glad grodunge?

Vi hann det mesta men söndagmiddagen fick bestå av hämtmat från Thairestaurangen i stan.