Språket i centrum

Förra helgen spenderade familjen inkl mormor och morfar utanför Nora tillsammans med ett gäng andra familjer och deras barn. Nätverk Värmland ordnade en Helgskola i språk. Det var både trevligt, intressant och lärorikt. Barnen hade kul med alla andra barn och fick både sjunga, gå på teater, gympa och dansa disco. Storebror låste dessutom in sig tillsammans med sin nya kompis V på herrgårdens SPA-avdelning. Det hela slutade med att personalen fick komma med extra nyckeln och släppa ut två skärrade 6-åringar.

Varje barn hade två enskilda konsultationer tillsammans med en logoped. Vi som i vanliga fall träffar Anna Lindskog fick denna helg istället träffa Irené Johansson. Det var intressant att få en "second opinion". Vi fick lite nya tips och råd vilket kändes både intressant och inspirerande.

Diskussionerna handlade mycket om våra barns plats i samhället, valet av skola, fritidsintressen och framtida kompisrelationer. De flesta med större barn vittnar om att förskoletiden är en baggis, det är sedan det börjar bli kämpigt. Vi funderar mycket på hur vi ska ta oss an framtida skolsituation. Elsa ska gå i en vanlig skola med lite extra hjälp. Det är inget snack om den saken. Men det gäller att det ska bli så bra som möjligt för henne.

Sverige har från och med i somras en ny lag som säger att alla har rätt till ett språk. Oavsett om det är talkat eller tecknat. Lagen säger också att alla har rätt att öva på sitt språk och att det är det allmänna som ansvarar för detta. Det allmänna är i detta fall kommuner och landsting. Intressant!

Sverige ligger långt efter övriga delar av världen i frågan om inklusion. I USA t ex finns inga särskolor kvar. Här går alla i en och samma skola. Likaså i Kanada och andra delar av Europa. I Sverige sattes våra barn på hem och glömdes bort bara för ca 30-40 år sedan. Skrämmande. Frågan är hur långt från detta vi har kommit, inte bara på pappret utan i människors tankar.

När jag tittade ut över det fulla dansgolvet i lördagskväll var mina tankar i alla fall så långt från institutioner som det bara går. En massa dansande barn; blåögda, brunögda, raka hår, krulliga hår, 46 kromosomer, 47 kromosomer, små, stora, vilda och lugna. Alla speciella på sitt unika sätt.