Elsa är på en och samma gång mjuk och hård mot sin syster. Klapparna kan lätt gå över i lätta slag på magen eller huvudet. Mest är hon väldigt försiktig och vill vara nära, gosa, pussa och mysa.
Hon reagerar också precis som vilken 2-åring som helst vad gäller sin relation till sin mamma. Just nu ska mamma lägga, mamma ska köra hennes vagn, mamma ska sitta brevid henne, mamma ska kamma håret, mamma ska klä på osv osv.
Visst kan det kännas jobbigt för mamma som slits mellan aminingshormoner och orörlighet på grund av sår på magen. Men mest är det skönt att hon reagerar på detta sätt, som vilken 2-åring som helst, oavsett kromosomantal.
Och finns det något mysigare än att sitta vid hennes säng och känna henne totalt slappna av och då och då klappa en på handen innan John Blund strött sand i hennes ögon.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
ja, visst är det både härligt och lite stressande :) hoppas ni mår fint och återigen grattis till ert tredje underverk! vi längtar redan tills vi blir ännu fler i familjen, men nu ska vi njuta av våra två glädjespridare några år först :)
kram kram
Skicka en kommentar