Kontorsråtta goes practical

I lördags var jag uppe i kommande boende för att såpskura ett par golv. Eftersom huset är gammalt och stort kändes golven enorma utan några möbler. Efter ca 5-6 timmar med skurborsen i handen var jag äntligen färdig. Hur det blev syntes inte i bygglampans skrala sken, det blir en överraskning.

Jag hoppas Elsa lär sig gå snart eftersom det finns en risk för stickor i mage, rumpa och händer om hon fortsätter att ta sig fram på sitt "combatliknande" sätt. Undrar hur barnen på 1700-talets slut förflyttade sig? Kanske tvingades de lära sig gå tidigt av ren självbevarelsedrift.

Hur mamman mådde på kvällen ska vi inte tala om. Armarna värkte något så in i norden och händerna med begynnande blåsor ömmade. Att försöka sova var dömt att misslyckas. Hur jag än låg tog det emot på något ömt ställe. Idag sitter jag vid datorn igen, skönt!