Ännu mera skola...

Intressant inlägg i debatten av föreningen Grunden.

Skollagen ger mig krypningar

Den första augusti 2010 började en ny skollag att gälla. Den innehåller en rad förändringar som rör elever med utvecklingsstörning. En del saker verkar bättre än i den gamla lagen men några punkter är horribla.

T ex finns det skrivet att barn med utvecklingsstörning kan utan vårdnadshavares godkännande placeras i grundsärskolan.

Om en utredning säger att det vore det bästa för barnet. En utredning kan vara väl utförd men den kan också vara extremt dåligt utförd. Tyvärr har jag mest kommit i kontakt med föräldrar som varit otroligt missnöjda med utredningen. Tecknande barn har utretts av människor som de aldrig träffat med noll kunskaper i tecken. Barn som ofta behöver träffa människor några gånger för att känna sig trygga har aldrig fått den chansen. Efter 10 minuters test har de raskt blivit rekommenderade särskolan.

Sittande regering har åstadkommit många bra saker men skolministerna elitistiska tänkande känns allt annat än bekvämt. Det ger mig kalla kårar...

Läs mer på Svenska Downföreningens hemsida.

Ombytta roller

I början av augusti började jag jobba igen. Nu är pappan hemma istället. Jag längtade faktiskt till jobbet, kollegor, "egen-tänk-tid", vuxenprat osv. Det är skönt att börja arbeta när den andra hälften är kvar hemma och håller ställningarna. Någon annan har liksom ansvar för mat, tvätt osv osv. Vi kan skjuta den oundvikliga tiden med förhandlingar vem som hämtar, vem som måste jobba sent, vem som handlar mitt emellan möten och vem som skjutsar till aktiviteter ett tag framåt i tiden.

Förresten måste vi ta tag i den lokala barnvaktsfrågan. Vi behöver någon här hemma som kan komma på kortvarsel och som kan fungera som vår backup. Måste se till att få in den där annonsen...
Är det någon från Kristinehamnstrakten som läser detta och är intresserade av att ta hand om tre bedårande, väluppfostrade och alltid lugna barn (yeah sure)skrik bara till!

Årets checkup

I måndags var Elsa på sin årliga kontroll. I Värmland har alla barn med DS en egen doktor som följer dem vilket känns som en bra lösning. Allt var OK och ett antal följdbesök kommer att komma under hösten; röntgen av höfter, hörsel, syn (vi begärde en second opinion eftersom vi inte kände oss trygga med den första ögonläkaren), blodprover för koll av gluten och sköldkörtel, iläggssulor till skor. Har jag glömt någon? Många resor till Karlstad blir det.

Vi hade som mål att Elsa skulle börja rida samt gå i gympa under hösten. Ett av målen verkar svårt att genomföra eftersom barnen måste vara 4 för att få rida på ridskolan i Kristinehamn. Men alternativet att skaffa en egen liten ponny kvarstår så klart...
Gympmålet var dock lättare att genomföra. Om ett par veckor börjar Elsa i gympa för 3-4 åringar. Det kommer hon tycka är kanon!

Bäää

Helgen ängnades åt att sortera får i olika konstellationer. Nu inväntar vi bara tre casanovor från Västergötland som ska se till att vi får ännu fler lamm nästa år. Barnen är duktiga och hjälper till så gott de kan.